Hälsorisker i samband med damm och rök

Luftburet damm och rök är vanligt förekommande i många industrier och arbetsmiljöer. Trots att dessa föroreningar oftast är hälsofarliga – och ibland även cancerframkallande – är medvetenheten om problemet begränsad. Som tur är har denna fråga hamnat allt mer fokus – och lämplig rökutsugsutrustning och kontrollrutiner kan förbättra arbetsmiljön dramatiskt.

Var riskerar man att utsättas för hälsofarligt damm eller rök?

Damm och rök kan bildas i praktiskt taget alla arbetsmiljöer. Konsekvenserna av exponering varierar men exponeringen i sig är ofrånkomligen hälsofarlig. Här följer några exempel på miljöer där damm och rök förekommer:

  • Tillverkning (lödnings- och svetsrök)
  • Bilverkstäder (slipning och lackering, avgaser)
  • Bagerier (mjöl och andra ingredienser)
  • Verkstäder i skolor och yrkesskolor (användning av träbearbetningsmaskiner, svetsning och gjutning av metaller)
  • Skönhetssalonger (användning av lösningsmedel, damm från latexhandskar)

Vilka är några av de vanligaste hälsoeffekterna ?

Det beror på typen av exponering och graden. Anställda på industriella bagerier, sprutlackerare och de som andas in lödningsrök i elektronikindustrin är exempel på arbetare som riskerar att drabbas av arbetsmiljörelaterad astma, liksom de som andas in luftburna metallbearbetningsvätskor vid användning av CNC-utrustning. Arbetsrelaterad alveolit är en känd risk inom livsmedelsindustrin och de som arbetar med mineraldamm riskerar att drabbas av olika former av pneumokonios, dvs. dammlunga (asbestos från asbest, silikos från kvartsdamm, t.ex.). Svetsare kan drabbas av lungcancer och kroniska lungsjukdomar orsakade av ämnen i svetsrök såsom nickel och krom.

Kombinationen av strängare regler och omklassificering av skadliga ämnen kommer sannolikt att fortsätta.

Många fall av asbestos, silikos och lungcancer är resultatet av tidigare kunskapsbrist kring damm och rök samt dåliga arbetsrutiner från förr. Det som en gång var fullt acceptabelt är numera förbjudet – en utveckling som sannolikt kommer att fortsätta, med allt strängare regler kring exponering till damm och rök i framtiden. Ämnen och processer som en gång ansågs vara ofarliga har sedan dess klassats om som cancerframkallande. Brittiska Health and Safety Executive (HSE) genomförde i februari 2019 en omklassificering av svetsrök från kolstål. Det visar att man på nytt analyserar dessa ämnen och vilka risker de medför, till och med i mycket små mängder.

Framtida lagstiftning kommer sannolikt att sänka exponeringsgränserna ytterligare.

Eftersom kunskaperna om ämnen, och deras hälsofarlighet, kommer att öka så förväntas det att exponeringsgränserna sänkas gradvis. Ett bra exempel är ämnet mangan som finns i svetsrök. Mangan har visat sig skadligt för nervsystemet, och upprepad hög exponering kan dessutom orsaka ett sjukdomstillstånd som kallas ”manganism” vars symptom liknar Parkinsons sjukdom. Den nuvarande exponeringsgränsen för mangan är 0,5 milligram per m3 (viktat genomsnitt på åtta timmar). EU har föreslagit att exponeringsgränsen bör sänkas till 0,2 milligram per m3. Det kommer även att finnas en ny specifik standard för inandningsbara partiklar: 0,05 milligram per m3.

Fem sätt att utvärdera exponering av damm och rök i arbetsmiljön

Att utvärdera existerande kontrollrutiner är ett lämpligt första steg för att fastställa hur ett företag kan minska exponeringen av damm och rök. Nedan följer en lista med faktorer att ta hänsyn till:

  1. Eliminering: Kan risken avlägsnas?
  2. Ersättning: Kan risken ersättas med någonting som är mindre hälsofarligt?
  3. Tekniska åtgärder: Även om hälsofarorna inte kan elimineras fullständigt, utsätts processoperatören inte i samma omfattning.
  4. Administrativa åtgärder: Kan nya/andra förfaranden minska arbetarnas kontakt med hälsofarliga ämnen?
  5. Personlig skyddsutrustning: Värt att ta hänsyn till, men är i regel inte en särskilt effektiv åtgärd.

Hur arbetar Nederman med damm- och rökavskiljning?

För att minska maskinoperatörers exponering till hälsofarligt luftburet damm och rök är många av Nedermans utsugslösningar konstruerade att fånga upp så mycket av dessa föroreningar direkt vid källan. Vad gäller filtreringslösningar, är de konstruerade att fånga upp så mycket av föroreningarna som möjligt samt minimera utsläppen. Lokalt utsug, som primär lösning, är vanligt och lättinstallerad, vare sig i form av utsug monterat direkt på verktyget eller svetspistolen, en utsugsarm, arbetsbänk med inbyggt utsug, ett bås eller skåp. Det finns även sekundära ventilations- och avskiljningslösningar som kan användas för att eliminera så kallade flyktiga utsläpp som inte fångas upp av det primära systemet. Olika variabler på arbetsplatsen som t.ex. korsdrag från dörrar som öppnas och stängs betyder att en viss mängd föroreningar inte kan fångas upp direkt vid källan – oavsett hur effektivt utsuget är. 

Om du har några frågor kring utsug av damm och rök på arbetsplatsen kan du kontakta en av våra svenska säljare . Det finns även ytterligare artiklar om damm- och rökutsug, industriell renhållning, explosionsfarligt damm och mer här på Nederman Knowledge Center.